Ett litet tack för varma kommentarer till inlägget "Funderingar".

Annie: För X antal år sedan gick jag till en kurator (eller nåt). Var tufft dock då det finns mycket skit att gräva i vad gäller uppväxten och relationen till mamma. Körde lite ihop sig med jobbet också var det så pass påfrestande så det rann liksom ut i sanden. Tänker ibland att man kanske borde återuppta det. Men är nog rädd också. Att för mycket ska komma fram så man själv inte kan hantera det utan då istället mår dåligt över det. Känner väl också att när ska den tiden som det nog kommer ta dyka upp. Om du förstår hur jag menar. Borde, men orkar inte. Isch. Tack för din omtanke. *kramar om*

En del av mig tänker också - att det är så många som mår dåligt i vårt samhälle. De behöver hjälpen bättre än jag gör. Så illa är det väl inte ändå. Har en underbar vän vars man är döende i cancer. När jag läser hennes blogg tänker jag att jag ändå är rätt lyckligt lottad. Har en vän vars fru var biploär och häromdagen valde hon att ta sitt liv. När jag läste det tänkte jag att jag är ändå rätt lyckligt lottad. Har andra vänner kring mig som har olika problem i sina liv. Både stora och mindre. Men hur som så känns "mitt problem" litet i större sammanhang. Det ska jag väl klara av att hantera.
Samtidigt tänker jag många gånger att oavsett hur stort eller litet ett problem är så är det jobbigt när man är mitt i det. Jag brukar säga att det spelar egentligen ingen roll om tex man har 10 eller 50 kilo att gå ner. För personen som ska gå ner dessa kilon så är problemet och kampen lika stor oavsett. Makes any sense??

Livet är inte alltid lätt - men man får nog försöka göra det bästa av det. Se till de positiva sidorna.
Jag har en underbar sambo som jag älsar. Han har en toppenfin dotter som jag älskar. Vi bor bra och jag har ett bra jobb som jag trivs med. Jag har en toppensyster som jag vet finns där (även om vi har tappat lite av den kontakt vi tidigare haft) och jag har några få vänner som jag är rädd om. De sjukdomar jag har är ändå rätt ofarliga (PCO, astma och allergier). Det är väl övervikten som skulle vara farlig då, men det jobbar jag på. Till större delen av tiden så känner jag mig lycklig.

Ta hand om varandra där ute.

Går bra för mig ändå. Håller mig (för det mesta) till tänkt mat och motion.

Igår var jag dock ensam en sväng och vips så satte tankarna igång i huvudet. "passa på" Eller nåt. Så ett par smörgåsar och ett par kakor slank ner. Sen fick jag stålsätta mig för att stå emot. Funderar lite på varför jag håller på så ibland. Invant beteende som jag behöver komma bort ifrån. Hänger det ihop med problemen med min mor? Ibland tycker jag mig se ett samband. *suck*

Hon ringde i förrgår. Inget roligt samtal. Nykter var hon definitivt inte. Antingen det eller drogad av piller av något slag. Hon är deppig, och jag kan förstå det till viss del. Men jag orkar inte bry mig. Så motstridiga tankar inom mig.

Hon bröt axeln tidigt i höstas. I mina ögon så slarvade hon och skötte inte om det vilket gjorde att skadan bara blev värre. Jag menar, varför går man ut och plockar svamp med en bruten arm?!? Om man då inte vill supa i fred eller?? Ramlar på armen igen. Åker utomlands två omgångar och bara gudarna vet va hon gjorde där i 4 veckor totalt. Hur som helst så skulle läkarna operera häromveckan och de konstaterade att det inget gick att göra åt det, skadan var för stor. Kan jag lita på det hon säger? Eller är det bara lögner för att man ska tycka synd om henne? (Tro mig, vore inte första gången) Men jag kan inte förmå mig att tycka synd om henne. Det har varit för många turer. Känner hur jag stålsätter mig och blir kall. Jag orkar inte bry mig. Men det är min mamma, jag borde. Eller?

Häromdagen skulle hon på undersökning. Nåt där nere. Fick en detaljerad beskrivning (dessa är hon duktig på att ge) och läkarna hade sagt att de misstänkte cancer. Så hon var orolig och rädd sa hon i telefonen. Har de sagt det - är frågan jag ställer mig. Eller ännu ett försök att "tyck synd om mig - ha medlidande med mig". Jag vet inte. Fick sms igår att det ej var cancer. Får man besked så snabbt?!?? Samma dag direkt efter undersökningen?!?!? Ja, vad vet jag....

Så motstridigt inom mig.
Min mamma - Min älskade mamma som hon var förr. Vill hjälpa, stötta, finnas där.
Men de tankarna brottas snabbt ner av de andra tankarna....
Kärring. Fyllekärring. Fan. Besvikelse. Om och om igen. Ledsen. Orkar inte med. Jag VILL INTE. Varför. Du har ju lovat.

Känner mig så kall inombords många gånger när jag pratar med henne. Skiner igenom i mina ord. Får dåligt samvete, fast jag egentligen kanske inte skulle ha det. eller?

Hoppet man känner - att denna gången... kanke hon är nykter... ibland till och med så man längtar efter kontakt... Men det slås alltid ner när jag hör på hennes röst att hon druckit. Hon äcklar mig då. Lyssnar inte på vad JAG säger, bryr sig inte, Hon Hon Hon. Och detta gullegullet. "puss puss, jag älskar dig" med halvsliskig röst. Jag står inte ut med det.

Ibland vill jag bara bryta. Helt och hållet. Har gjort det förr vissa perioder. Men håller inte i längden. Kräver en konfrontation. Varför, anledning bakom. Orkar inte det. Jag har nog med mitt eget. Familj, hus, jobb, vikten, maten, motionen, extrajobb etc etc.

Orkar inte helt enkelt.

Men det maler inom mig och det är många gånger de gångerna jag fuskar med maten. Känner på något sätt inom mig att jag kan lika gärna äta något jag eg inte ska äta för jag är inte värd att klara det här så som jag beter mig mot min egen mamma. Skuldkänslor igen.

Livet är BLÄ ibland...

En liten ökning blev det denna veckan. 117,2 stannade vågen på.

Kan bero på svackan torsdag-fredag. Kan också bero på ökad muskelmassa. Har tränat rätt mycket det sista och jag känner mig ändå mindre. Har dock inte mätt mig, det kommer jag göra vecka 6.

LCHF-kost

Men ska nog ringa först och höra om man kan få lite mer information....

Till middag nästa vecka blir det:

Måndag	Ostgratinerad blomkål  m skinka
Tisdag	Kebabsallad
Onsdag	Omelett
Torsdag	Yoghurt
Fredag	Räksmörgås
Lördag	Bacontoppad kycklinggratäng
Söndag	Tacogratäng/Paj

Luncher blir matlådor som redan finns i frysen. Till dem har jag gjort en laddning med cole slaw.

Ev. mellanmål (om jag är hungrig eller om jag stannar efter jobbet och tränar) blir ost, smör, lchf-bröd.

Känns bra. =)

Torsdagen blev katastrofal.

Började med en smörgås och slutade i katastrof.

Ordentlig sådan. Blä

Men skam den som ger sig. I morse klev jag upp 4.50 och åkte och styrketränade en timme. Sen frukost på jobbet bestående av 2 stekta ägg och bacon.

Har en sprängandes huvudvärk ikväll. Blä. Mensvärk med. =(

Dagen har varit bra annars.

Frukost: Ägg o bacon
Lunch: Broccoli och skinksås
Middag: Kebab med sallad och sås
Mellanmål: LCHF-bröd med ost och smör, lite mörk choklad.

Bör även nämnas att mellanmålet åts medan resten av de på jobbet smaskade på tårta på mötet idag. Lite stolt är jag allt.

Men huvudvärken hade jag kunnat vara utan. =(

Tycker inte du också att veckorna bara rinner iväg?? Det är redan vecka 3, den 18 januari.

Vägningen idag gick bra - 116,9 kg. Dvs en minskning med 1 kg från förra veckan. Det är jag nöjd med. =)

Träningsvärk har jag idag sedan i lördags. Men idag ska jag inte träna något. Igår blev det 5 km promenad i snömoddet och i morgon är det dags för styrketräning igen.

Har lagat massa matlådor i helgen och bakat nytt bröd så jag har denna veckan.

Med andra ord - det känns bra. =)

Sambon är o tittar på hockey och jag har inget att göra. Eller nja... att göra finns väl alltid men orkar inte och har ingen lust till nåt. Bara skit är det på tv:n med... Blä. =)

Men men

Träningen gick bra. Lite andra maskiner på detta gymmet, men jag gick på gåbandet och tränade i liknande maskiner i en timme. Sen åkte jag o handla. Hela eftermiddagen har jag stått och gjort matlådor. Och älggrytan till middag blev kanongod. Blev två matlådor av den med. *mums*

Fryser lite gör jag. Isch. Ett bad hade varit skönt, synd bara att vi inget badkar har.

Ja, igår alltså. Det blev inte fika, det blev lite mat. Jag hade med mig två skivor av mitt LCHF-bröd. Sen kokade vi ägg, stekte lite köttbullar, fixade till lite räkor, rörde ihop citronmajonäs och creme fraiche och hade smör och ost. Så det blev en liten festmåltid istället för fika. *me like*  Sen hade vi julgransplundring där och till det hör den obligatoriska godispåsen. Men jag delade upp min påse mellan min sambo och hans dotter så det blev också bra. =)

Sambon är iväg och tittar på hockey så jag är hemma ensam ikväll. Har städat ut julen. Eller packade ner den gjorde vi igår och sambon klippte ner granen innan han åkte. Men jag har packat ut kartongerna i garaget, dammsugat och återställt hemmet. =)

Rätt bra dag idag.

Frukost: stekt fläck och ägg
Lunch: salladskyckling med cremefraiche, tomatpure, svamp o ost (ugnsgratinerat) med lite kokt blomål som var osttoppad, lchf-bröd, ost och smör.
Middag: omelett med skinka, fetaost och riven ost, en crisp n light med smör och ost

Tränat idag också. Var på ett Easy Line Bas pass på förmiddagen.

Så jag är rätt nöjd med dagen.

Japp, har haft en bra start på dagen idag. =)

4.45 steg jag upp
5.15 åkte till träning
6.00-6.50 styrketräning
7.20 frukost på jobbet (2 stekta ägg, 4 skivor stekt fläsk, lite broccoli med ost på)
7.30 jobba (druckit 0,5 lit vatten fram till lunch)
12.00 lunch (schnitzel, sås, blomkål, ost)

Nåväl.

Dagen har avlöpt helt ok. Tänkte en stund att jag skulle åkt o träna efter jobbet, men orkade inte. 

Dagen enligt viktklubb:

Idag: 2050 kcal